SFEP citeras i Dagens Nyheters rapportering om estetisk intimkirurgi. Det är ett område som väcker frågor om såväl patientsäkerhet som kvinnors rätt till informerade beslut.

Intimkirurgi är kirurgi i ett känsligt område och ska hanteras med stor noggrannhet. SFEP:s utgångspunkt är att intimkirurgiska ingrepp ska omfattas av samma krav på säkerhet och ansvar som andra kirurgiska ingrepp.

Varför söker kvinnor intimkirurgi?
Internationellt verkar intresset för intimkirurgi ha ökat. För Sverige saknas heltäckande nationell statistik över plastikkirurgiska ingrepp i privat vård, och det går därför inte att säga säkert hur antalet ingrepp har utvecklats. 

Utifrån klinisk erfarenhet är det SFEP:s uppfattning att det sällan enbart är utseendeideal som gör att patienter söker intimkirurgi. De flesta patienter beskriver konkreta problem, såsom skav, smärta, obehag vid träning eller samliv eller en allmän känsla av att underlivet begränsar dem i vardagen. Samtidigt påverkas området sannolikt också av sociala medier och internet, hårborttagning och snävare föreställningar om hur kvinnors underliv ska se ut.

SFEP menar att det är viktigt att hålla båda perspektiven i åtanke. Det finns kvinnor som påverkas av osunda ideal, men det finns också kvinnor med verkliga problem som under lång tid inte har blivit tagna på allvar. Om diskussionen om intimkirurgi blir ensidig finns en risk att kvinnor med betydande besvär avstår från att söka hjälp och att deras problem fortsätter att förbises.  

Vad säger forskningen?
Publicerade studier rapporterar generellt hög patientnöjdhet och relativt låga komplikationsfrekvens vid inre blygdläppsplastik. Detta framgår till exempel av metaanalysen Comprehensive Assessment of Labiaplasty Techniques and Tools, Satisfaction Rates, and Risk Factors: A Systematic Review and Meta-Analysis, som omfattar 53 studier.

Patientens rätt och kirurgens ansvar
SFEP skiljer inte intimkirurgi från annan estetisk kirurgi. En myndig kvinna har rätt att efterfråga ett estetiskt ingrepp i genitalområdet utan att behöva ange medicinska skäl, men ingreppet ska föregås av en professionell bedömning och utföras av en kirurg med rätt utbildning och erfarenhet. SFEP ser också en jämställdhetsdimension eftersom manliga estetiska underlivsingrepp sällan diskuteras med samma misstänksamhet eller moraliska laddning. 

Patientens rätt att efterfråga ett ingrepp innebär dock inte att en operation alltid ska genomföras. Kirurgen har ett professionellt ansvar att bedöma om ett ingrepp är rimligt, säkert och möjligt att utföra på ett sätt som hjälper patienten. Det kräver en noggrann bedömning av patientens önskemål, besvär och förväntningar samt av om det finns tecken på påverkan eller press från någon annan. Ett gott utfall börjar med att våga avstå från ett ingrepp som inte bedöms vara till patientens bästa. 

Komplikationer efter intimkirurgi
Komplikationer kan aldrig helt elimineras vid kirurgi. Riskerna minskar sannolikt genom noggrant patienturval, rätt utbildning och erfarenhet, en varsam teknik som alltid bevarar tillräckligt med vävnad för att skydda urinrörsmynningen, vaginalöppningen och klitoris samt en fungerande uppföljning. 

En nyanserad diskussion gagnar patienterna
Varje patient som drabbas av en komplikation eller ett dåligt resultat förtjänar att tas på fullaste allvar, och deras erfarenheter är viktiga för att förbättra vården.
Samtidigt behöver enskilda fall som drabbats av komplikationer sättas i relation till systematisk forskning och samlade resultat för att ett helt behandlingsområde ska kunna bedömas.

En ensidigt rapporterad bild som antingen är alltför positiv eller enbart tar upp negativa följder av en viss typ av ingrepp riskerar därför i slutänden att drabba patienterna, antingen genom att risker tonas ned eller genom att kvinnor med betydande besvär skräms från att söka hjälp.

SFEP:s faktaruta: Frågor att ställa inför intimkirurgi

Första kontakten – frågor till kliniken
• Utför ni intimkirurgi, och i så fall vilka ingrepp?

• Vem utför ingreppet, och vilken specialistkompetens har hen?

• Träffar jag den kirurg som ska operera mig innan beslut om operation fattas?
Kirurgen ska enligt lag ha specialistkompetens inom en specialitet som är relevant för ingreppet. Att vara legitimerad läkare räcker inte, och ett specialistbevis visar inte i sig erfarenhet av en viss teknik – fråga därför alltid även efter dokumenterad erfarenhet av just den operation du överväger. Om kliniken inte kan svara enkelt på dessa frågor är det skäl att söka vidare.

Vid konsultationen – frågor till kirurgen
• Vilken erfarenhet har du av just den här typen av ingrepp, och hur vanligt förekommande är detta ingrepp i din verksamhet?

• Vilken teknik använder du, och hur bevarar den känsel och funktion?

• Vilka komplikationer förekommer, hur ofta har du själv sett dem, och hur hanteras de?

• Hur ser uppföljningen och eftervården ut, och vem kontaktar jag kvällar och helger vid akuta problem?

• Följer du upp dina egna resultat?

• Händer det att du avråder patienter från operation?
En erfaren kirurg svarar öppet och konkret på alla dessa frågor. Regelbunden och dokumenterad erfarenhet av det aktuella ingreppet är en viktig faktor, men ingen garanti i sig – lika viktigt är att kirurgen är påtagligt omsorgsfull: tar sig tid, undersöker noggrant, förklarar risker utan att förminska dem och kan säga nej. En kirurg som aldrig avråder från operation är ett varningstecken. Före beslut om operation ska du ha träffat och blivit bedömd av den kirurg som ska utföra ingreppet.

Att tänka på
• Medlemskap i en professionsförening som SFEP visar att kirurgen uppfyller föreningens medlemskrav, men är ingen garanti för ett visst resultat. Lägg stor vikt vid specialistkompetens, dokumenterad erfarenhet, patientförsäkring och en säker organisation

• Enligt lag gäller minst sju dagars betänketid inför ett estetiskt kirurgiskt ingrepp. 

• Var vaksam på tidsbegränsade erbjudanden, paketpriser eller press att boka operation direkt vid konsultationen.

• Konsultationen är inte bindande. Känns det inte bra – sök dig vidare. Det är ditt beslut, i din takt.