Studien ”Antal komplikationer efter bröstförstoring som kräver offentlig vård” är den första svenska nationella registerbaserade studien som undersöker hur ofta komplikationer efter estetisk kirurgi behandlas inom den offentliga specialiserade vården.

Bröstförstoring är ett kirurgiskt ingrepp, och som vid all kirurgi kan komplikationer förekomma. Den aktuella studien har undersökt hur ofta patienter som opererats privat senare behövde behandling i offentlig specialistvård under de tre första månaderna efter operationen. Studien tillför objektiva data i en fråga som ofta präglas av antaganden.

Författarna beskriver arbetet som en nationell registerstudie, baserad på data från Patientregistret och det nationella bröstimplantatregistret (BRIMP), vilket möjliggör strukturerad uppföljning. Studien omfattar 3 512 kvinnor som genomgått bilateral kosmetisk bröstförstoring i Sverige under perioden 2014 till 2024. Av dessa behandlades 38 patienter, cirka 1,1 procent, i offentlig specialistvård inom tre månader efter operationen.

De vanligaste komplikationerna var sårproblem och postoperativ blödning. Allvarliga systemiska komplikationer var mycket ovanliga. I hela studiepopulationen sågs 5 sådana fall, motsvarande 0,14 procent. Cirka två tredjedelar av de patienter som behövde offentlig specialistvård togs om hand helt i specialiserad öppenvård.

Resultaten visar att behov av offentlig specialistvård efter privat bröstförstoring är ovanligt under den tidiga postoperativa perioden. Samtidigt är det viktigt att förstå vad studien visar, och vad den inte visar. Den mäter inte den totala komplikationsfrekvensen efter bröstförstoring och beskriver inte hela vårdkedjan. Primärvården ingår inte i Patientregistret, och vissa komplikationskoder ingick inte heller i analysen.

Sammantaget visar studien att komplikationer som kräver offentlig specialistvård förekommer men är ovanliga i den tidiga postoperativa fasen. Resultaten understryker samtidigt vikten av fortsatt systematisk uppföljning och kvalitetsregister för att säkerställa hög patientsäkerhet över tid.

Läs studien i sin helhet här.

Studien genomfördes av:
Emma Hansson
universitetssjuk­hus­överläkare, adj ­professor, VO plastik­kirurgi, Sahlgrenska universitetssjukhuset; institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet

Rojda Gümüscü
överläkare, med dr, hand- och pla­stikkirurgiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus

Lars Sandman
professor, hälso- och sjukvårdsetik, Prio­riteringscentrum, ­institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet

Anna Paganini
v­erksamhets­utvecklare, översjuksköterska, docent i omvårdnad, VO plastik­kirurgi, Sahlgrenska universitetssjukhuset; institutionen för kliniska ­vetenskaper, Göteborgs universitet

Anna Elander
universitetssjukhus­överläkare, gästprofessor, VO plastik­kirurgi, Sahlgrenska universitetssjukhuset: institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet