”Estetisk kirurgi är inte en frivillig sidogren i plastikkirurgin”
Att ifrågasätta legitimiteten i estetisk plastikkirurgi är att ifrågasätta en central del av hela plastikkirurgins kunskapsområde, skriver företrädare för flera professionsföreningar.
Henrik Widegren skriver i Dagens Medicin Nr 18/25 att ”estetiska plastikkirurger och injektionssköterskor är de feta råttorna på medicinens bakgård” och anser att kostnaden för deras utbildning bör återbetalas.
Vi inom Svensk förening för estetisk plastikkirurgi (SFEP) och Svensk plastikkirurgisk förening (SPKF) menar att detta är ett häpnadsväckande och osakligt angrepp på ett avancerat medicinskt fält – ett angrepp som bygger på en grundläggande missuppfattning om hur svensk specialistutbildning fungerar.
Estetisk kirurgi är inte en frivillig sidogren i plastikkirurgin. Den ingår som ett tydligt delmål i Socialstyrelsens målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring i plastikkirurgi. ST-läkare förväntas utveckla kompetens inom både rekonstruktiv och estetisk kirurgi, och det är en självklar del av den utbildning som leder till specialistkompetens. Att ifrågasätta legitimiteten i estetisk plastikkirurgi är att ifrågasätta en central del av hela plastikkirurgins kunskapsområde.
Många plastikkirurger arbetar inom både offentlig och privat finansierad vård. Den vidareutbildning som sker inom den privata estetiska plastikkirurgin bekostas inte av offentliga medel, men den förvärvade kunskapen bidrar till vidareutveckling av vården för patienter med exempelvis medfödda missbildningar, ansiktsförlamning och cancersjukdomar.
Vidare visar en medlemsundersökning från SFEP att 47 procent av våra medlemmar under det senaste halvåret har opererat minst 20 patienter som har bekostat sin operation själva, men där indikationerna normalt faller inom ramen för offentligt finansierad vård. Samtidigt behandlade 52 procent av våra medlemmar komplikationer efter kirurgi utförd utomlands, ett ansvar som annars hade belastat akutsjukvården.
Påståendet att estetiska plastikkirurger borde betala tillbaka kostnaden för sin utbildning visar brist på förståelse för hur det svenska utbildningssystemet är utformat. I Sverige är högre utbildning skattefinansierad just för att samhället ska få tillgång till bred kompetens i både offentlig och privat regi.
Henrik Widegren lyfter dock en viktig punkt: bristen på statistik. SFEP välkomnar en förbättrad nationell infrastruktur för uppföljning av estetiska och rekonstruktiva ingrepp och har initierat processen i form av Bröstimplantatregistret (BRIMP). Registret är skapat för att säkra långsiktig uppföljning och statistik och omfattar både sjukhuskliniker och privata aktörer.
Estetisk plastikkirurgi är globalt erkänt som en del av den medicinska spetskompetensen. Det vore olyckligt och mycket märkligt om Sverige gick i motsatt riktning.
Svensk förening för estetisk plastikkirurgi och Svensk plastikkirurgisk förening välkomnar en seriös debatt om estetisk kirurgi och medicin, men låt den baseras på fakta, vetenskap och respekt för professionellt kunnande. Att, som Henrik Widegren, föra debatten utan saklig grund och medicinsk insikt riskerar att förvanska en viktig fråga till populistisk retorik.
Rojda Gumuscu, ordförande för Svensk förening för estetisk plastikkirurgi (SFEP)
Anna Elander, ordförande för Svensk plastikkirurgisk förening (SPKF) samt styrelsemedlem i European Society of Plastic, Reconstructive and Aesthetic Surgery (ESPRAS)
Birgit Stark, fd ordförande European Association of Societies of Aesthetic Plastic Surgery (EASAPS)
Åsa Edsander Nord, fd ordförande SPKF