Råder laglöshet inom
skönhetsindustrin
Skönhetsindustrin växer varje år. Det är en våldsamt lönsam bransch som är i stort sett oreglerad. Den lockar till sig de oseriösa, de giriga och de kriminella. Rena vilda västern.
Många som gör ingrepp far illa, en del får men för livet, och det förekommer dödsfall.
* En ny konsumentskyddslag för kroppsbehandlingar som kan vara hälsofarliga. Dit hör exempelvis kirurgiska ingrepp, hudslipning, filler- och botoxinjektioner, tatueringar, piercning, laser och IPL-behandlingar.
* Salonger och kliniker som gör sådant måste ha tillstånd. Dessa ska samlas i ett nationellt register.
* Skönhetskirurgi ska bara få utföras av legitimerade läkare och tandläkare.
* Skönhetsinjektioner ska bara få ges av läkare, tandläkare, sjuksköterskor och tandhygienister.
* Verksamheterna måste bedriva ett aktivt säkerhetsarbete, ingrepp ska utföras ”fackmannamässigt” och de ska dokumenteras.
* Betänketid införs.
* Barn och ungdomar måste ha samtycke från sina föräldrar.
* Kommunerna ska ansvara för tillsyn och kunna ta hjälp av Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
* Konsumentverket ska ge saklig information om skönhetsingrepp.
När jag skrev en handbok om skönhetsingrepp chockades jag över laglösheten. Jag blev ledsen och förbannad över den totala bristen på skydd för dem som skadas.
En av dem är Jeanett Ryding, 39. Hon gjorde en läppförstoring med fillerinjektion. Samma dag fick hon en livshotande allergichock och var tvungen att åka till akuten. Läpparna blev infekterade, de sprack och det rann ut var.
Gång på gång. Det tog ett halvår – och många läkarbesök och sjukdagar – innan hon blev frisk.
Nu presenterar regeringens utredare Eva Nilsson Bågenholm sina förslag. Många är bra och vettiga. Hon vill ha en ny konsumentlag. Kliniker som utför behandlingar som kan vara hälsofarliga, som injektioner med botox eller fillers, kirurgiska ingrepp och laser, måste ha tillstånd.
Injektionsbehandlingar ska bara viss legitimerad vårdpersonal få göra. Det är helt nödvändigt. I dag kan vem som helst, utan medicinsk utbildning, spruta nervgift och fillers i ansiktet på människor.
Branschen ska också kontrolleras, och kommunerna föreslås få huvudansvar för tillsynen.
Annat är tveksamt. Bågenholm tycker att den som gör skönhetsingrepp är konsument och inte patient.
– Det handlar om att förändra utseendet, inte att behandla sjukdom, säger hon.
Det kan låta logiskt, men är inte det. Många ingrepp, som bröstlyft och injektioner, utförs både i den vanliga vården och på skönhetskliniker. Samma ingrepp, samma legitimerade vårdpersonal. Men betalar du ur egen ficka är du konsument och inte patient. Men när något går riktigt snett, som för Jeanett, blir man ju patient i den vanliga vården.
De som gör skönhetsingrepp omfattas därmed inte av hälso- och sjukvårdens lagar, regler och försäkringar. Det finns ingen reglering av vem som tar ansvar när ett ingrepp går fel.
Utredningen kräver heller inte att skönhetsklinikerna måste ha försäkringar som täcker om patienter skadas. I dag saknar de flesta kliniker sådana. Drabbade måste själva betala för att rätta till, kanske operera om, misslyckade ingrepp.