Skip to content

”Majoriteten av den privata plastikkirurgin är sjukvård”

december 8, 2015

http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/12/08/majoriteten-av-den-privata-plastikkirurgin-ar-sjukvard/

 

Disa Lidman, Birgit Stark, ordförande, Fredrik Gewalli, Anders Liss, samtliga Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, Gunnar Kratz, ordförande i Svensk plastikkirurgisk förening.

Debatt

”Majoriteten av den privata plastikkirurgin är sjukvård”

Att betrakta bröstförstoring som endast ett sätt att förändra utseendet och därmed en konsumenttjänst innebär ett förenklat synsätt, skriver fem seniora plastikkirurger.

I Skönhetsutredningen (SOU 2015:100) skrivs det om vårdsökande konsumenter, inte patienter. Vi seniora plastikkirurger, offentliga och privata, medlemmar i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, SFEP, och Svensk plastikkirurgisk förening, SPKF, påstår motsatsen. För oss är det uppenbart att huvuddelen av den verksamhet som utförs inom privat plastikkirurgi är sjukvård och inte berörs av utredningens förslag om tjänster reglerade av konsumentskyddslagen. Varför?

Den vita elefanten är en stor hemlighet, graviditeten. Denna utgör en temporär, kraftigt ökad belastning på kvinnokroppen. Detta tillstånd har osynliggjorts i utredningen. Förutom belastning på bäckenbotten och rygg leder den inte sällan till töjningsskador på bukväggen med bristningar och förslappning av bukhuden och glipande raka bukmuskler. Kvinnans bröstkörtlar växer kraftigt under hormonell påverkan, ibland med uttöjning och bristningsskador i huden. Efter amningen uppstår ofta en volymsförlust. Resttillstånden kan medföra fysiskt lidande till exempel eksem i bröst och bukveck, hållningsproblem och psykiskt lidande på grund av en påtagligt förändrad kropp.

Att återställa förlorad bröstvolym och genomföra en bukplastik med uppstramning av bukmuskler innebär rekonstruktiva ingrepp, tydliga exempel på sjukvård. Denna patientgrupp är stor och fick tidigare hjälp i offentlig vård, sällan nu, utan får bekosta sin reparation privat. Ytterligare exempel på privat sjukvård är bröstutveckling hos män samt hygieniskt påfrestande hudöverskott efter överviktsoperation, en ökande grupp med känd risk för komplikationer. Vårdkedjan kräver specialistkompetens i alla led.

I utredningen slås käckt fast att förstora brösten görs för att förändra utseendet och därmed är en konsumenttjänst, ett förenklat synsätt. Man måste ta hänsyn till orsaken, defekten och det psykiska lidandet. Det finns en liten grupp vårdsökande där syftet enbart är utseendemässig förändring. SFEP har utarbetat riktlinjer för vilka ingrepp som innebär sjukvård och vilka som utgör estetisk vård mot bakgrund av den nya Mervärdesskattelagstiftningen. En enkät bland medlemmarna visar att merparten av de kirurgiska ingreppen utgör sjukvård.

“Vårdkedjan kräver specialistkompetens i alla led.”

Mot bakgrund av den stora andelen sjukvård är det inte lämpligt att resterande estetiska kirurgiska ingrepp ska handläggas inom konsumentlagstiftningen. Detta leder till dubbla spår för tillsynen. Även de övriga kroppsförändrade åtgärderna, som inte är kirurgiska, i utredningen anser vi regleras bäst under Hälso- och sjukvårdslagen, där det framlagda författningsförslaget med viss skärpning kunde ingå. Detta eftersom konsekvenserna vid komplikationer är medicinska.

Utredaren fastslår att kroppsbehandlingar/kirurgiska ingrepp ska utföras av läkare eller tandläkare. Kompetenskraven bör höjas ytterligare så att endast läkare med specialistbevis i de opererande specialiteterna får utföra kirurgiska ingrepp. Dessa ingrepp har lång inlärningskurva. Syftet med det höjda kompetenskravet är att nå bästa möjliga patientsäkerhet.

Sammanfattningsvis:

• Majoriteten privat plastikkirurgi utgör sjukvård bland annat på grund av den stora gruppen med resttillstånd efter reproduktionen.

• Det framlagda författningsförslaget i tillskärpt form bör ingå under Hälso- och sjukvårdslagen.