Kritik mot förslag i skönhetsutredningen

I december lämnade regeringens utredare Eva Nilsson-Bågenholm sitt förslag i den så kallade skönhetsutredningen. Hon föreslog en ny lag som skulle omfatta ” kroppsbehandlingar i syfte att förändra utseendet och som kan medföra en betydande hälsorisk”. Förslaget har nu varit ute på remiss och kritiken är skarp från många remissinstanser.

Många av dem som har svarat tycker inte att förslagen ger ett tillräckligt starkt skydd för patienterna. ”Tyvärr ser vi dock att lagförslaget så som det är utformat är tämligen tandlöst och att det i första hand inte alls ser till konsumenten (patienten) utan mera till näringsidkarnas rättigheter till en blomstrande business”, skriver Intressegruppen för estetisk dermatologi och hudläkarföreningen Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi i sitt remissvar.

Bland dem som inte tycker att lagförslaget ger tillräckligt starkt skydd för patienterna finns också bland andra Svensk plastik estetisk sjuksköterskeorganisation, Estetiska injektionsrådet, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Svensk förening för estetisk plastikkirurgi och Sveriges Kommuner och Landsting.

En av de vanligaste invändningarna mot lagförslaget är att det definierar kroppsbehandlingarna som konsumenttjänster. Många av remissinstanserna argumenterar för att många kroppsbehandlingar bör räknas som hälso- och sjukvård och omfattas av det starkare skydd som hälso- och sjukvårdslagen ger. ”Med utredningens förslag uppstår en gråzon kring vad som är hälso- och sjukvård och inte. Det blir oklart hur lagen ska tillämpas”, skriver Socialstyrelsen.

Eva-Nilsson Bågenholm föreslog att kommunerna skulle bli ansvarig tillsynsmyndighet för kroppsbehandlingar. Också detta får hård kritik av remissinstanserna. Flera påpekar att kommunerna inte har den kompetens som krävs och att det dessutom finns en risk för att bedömningen i tillsynen blir olika i olika delar av landet. Flera remissinstanser föreslår i stället att Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, bör vara tillsynsmyndighet.

En annan punkt i utredningen som får kritik är förslaget att det inte ska finnas någon åldersgräns för kroppsbehandlingar. Flera av remissinstanserna föreslår en tydlig 18-årsgräns för större ingrepp som till exempel bröstförstoringar.

En punkt där utredningens förslag får stöd är att endast legitimerad vårdpersonal ska få utföra kirurgiska ingrepp och injektioner. Men flera remissinstanser vill gå längre än utredningen och föreslår att endast legitimerad sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom det aktuella området ska få utföra ingreppet.

Relaterat material
Lag ska reglera skönhetsoperationer