Publicerad: 2017-04-13 11:09
Samuel Åsgård
samuel.asgard@dagensmedicin.se
I december 2015 lämnade regeringens utredare Eva-Nilsson Bågenholm sina förslag till regeringen i den så kallade ”skönhetsutredningen”. Förslagen gick ut på att en särskild lag skulle skapas för att reglera ”kroppsbehandlingar i syfte att förändra utseendet och som kan medföra en betydande hälsorisk”. Men utredningens förslag fick skarp kritik av många remissinstanser. Många ansåg att den föreslagna nya lagen gav ett för svagt skydd för patienterna.
Trots att det snart har gått ett år sedan remissvaren kom in har regeringen ännu inte lämnat något förslag om reglering av skönhetsbranschen. I ett brev till regeringen kräver nu Socialstyrelsens tidigare generaldirektör Lars-Erik Holm att något måste hända. Brevet har han skrivit tillsammans med Anders Milton, ordförande för Rådet för estetiska behandlingar, Fredrik Gewalli, ordförande i Svensk förening för estetisk plastikkirurgi och Ulf Samuelsson, ordförande för Estetiska injektionsrådet.
De skriver att patientsäkerheten är helt åsidosatt för patienter som genomgår olika typer av skönhetsbehandlingar och att rättsskyddet är otillräckligt för dem som drabbas av skador efter behandlingarna.
I brevet föreslår de en annan modell än den som utredaren Eva-Nilsson Bågenholm presenterade. I stället för att skapa en ny lag vill de att estetiska behandlingar som förutsätter medicinsk kompetens ska införlivas i den nuvarande hälso- och sjukvårdslagstiftningen. I brevet till regeringen föreslår de att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram förslag på ändringar av den nuvarande lagstiftningen och lista vilka estetiska behandlingar som ska föras in i hälso- och sjukvårdslagstiftningen.
